Medicin.

Jag har faktsikt aldrig varit så mycket för medicin, så länge jag kan komma ihåg har jag hellre haft lite huvudvärk istället för att ta en värktablett. Sedan förstår jag värre tillstånd, klart jag välkomnade lite knark efter operation. Frågan är dock om man bör härda istället i vissa fall, ex att riskera få en svår hudsjukdom av ibuprofen, då har jag hellre ont! Eller att man blir självmordsbenägen av antidepp, det värsta är att läkemedelsföretagen känner till detta, men de gör inget åt, de betalar höga priser för att deras knark ska gå igenom testerna istället för att ändra formula. Har ni någon gång läst om bieffekter på bipackssedeln innan ni använder en medicin? Jag brukar göra det.... oftast är det ganska otrevliga saker på dem.


Och så har vi apoteket som bara säljer "hårt testade produkter" som alli exempelvis (och ibuprofen såklart), pfft.
Bevisen finns överallt och jag har läst många skrämmande artiklar på sistone, men här är det senaste jag kommit över som fick mig att skriva just detta inlägg.



(Och om man läser introtexten där så ser vi något som kommer mer och mer, vi borde välkomna östkulturens läkemedelskonst, de har varit bra på sånt där i flera tusen år, medans vi i västvärlden avfärdar det som häxkonst och framställer medicin syntetiskt, vad är "häxkonst" egentligen? Naturligt uppvuxna örter eller tabletter ihopkokade på ett lab?)

Än en gång har ni gjort det ALFA-kassan

A-kassan, vilket skämt de är... när jag VAR arbetslös betalade jag ca 3500 i avgifter till dem (för att jag var arbetslös, det behöver man ju då?), pengarna fick jag ut fyra månader senare, när jag redan fått jobb för längesedan, och då gick jag i princip +-0 med det jag redan betalat. När jag ringer dem om adressändring får de för sig att jag inte betalat de sista räkningarna, men mina inbetalningar stämmer med deras avin, då är det DOM som gjort fel och skickat ut en för liten avgift två år tidigare (och eftersom de har något felsäkert system så pengarna man betalar hamnar på den senast obetalda räkningen så såg de det som att jag inte betalat alls senaste månaden och missat tre kronor på räkningen innan), vilket resulterar i att jag fick betala dem nästan 600 kr för de kan inte de ta på sig nej. De senaste två månaderna har jag inte fått några räkningar alls från dem, och nu när de ser det så får jag kravbrev? ÄR DET MIN UPPGIFT ATT SE TILL SÅ DE SKICKAR UT SINA RÄKNINGAR? Skickade argt mail och sa i princip FU, era tjänster suger och jag vill inte ha något med er att göra, stoppa upp era räkningar någonstans mörkt.... fast på lite mer diskret språk.

Katten

Jag som tyckte hon var så gullig när hon låg och sov i tvätten, och så visade det sig att hon var sjuk :( . Nästan ALLA undrar, "hur märker man att ens katt har feber", var inte oroliga, känner ni er katt märker ni på den när den inte mår bra.... typ som att den blir helt tokig när du håller på med ditt hår för i håret finns det snoddar och snoddar är det bästa, bästa, bästa i heeela världen! .... i vanliga fall, men när den mår dåligt tittar den inte ens mot snodden när du håller den framför ansiktet på katten. Jag vill att klockan ska bli två nu så jag får ringa sjukhuset och fråga hur hon mår, helst ville jag ha ett samtal igårkväll där dom sa vad dom hittat hittills, men det hade dom väl inte tid med såklart.

Huh?

Jag tänkte skapa ett emo-inlägg igen, men jag vill inte att ni ska hata mig för att jag är emo så vi får se om det kommer upp i framtiden, sparade det i utkast.
Fast ändå, tänk på att det är vinter (jag har varit deprimerad varje vinter sedan 2005-2006 någonting sådant), att 2010 har varit ett fördjävla år på alla sätt och vis (och alla kanske inte vet allt, men en del har jag ju delat med mig av här) och det kanske räckte som argument till att jag skulle vara ledsen över mörkret i år igen.
Ja ja, hej, jag lever, snart är det 2011 och med alla klichéer så ska väl det nya året bli "såååå fantastiskt" (som det gamla året aldrig lyckades bli).
FAAAN, nu blev det ju så ändå.... jaja, det var lite ytligare i alla fall och mer apatiskt, ironiskt, kanske lite rått roligt istället för "hej tyck synd om mig" som det andra blev.
Fast å andra sidan när jag läste igenom det här var det inte ens roligt alls.

Vad gör man...

..när man bara vill döda alla?
..när man vill prata om saker men det går inte?
..när det är vinter?
..när det snart är jul och man faktiskt inte uppskattar så mycket alls av den?
..när livet suger?

Mina öron piper.

Alla har vi väl en släng tinnitus nuförtiden, min kommer och går, om jag har varit i bullriga miljöer länge och sedan kommer till tystnad, om jag sovit dåligt, om jag tänker på det.... alla stämmer nu.

Vet ni hur jag känner mig? Det känns lite som att det bor ett djur i mitt bröst, ett stort och taggigt djur som tröttnat på att vara instängt nu. Det gör ont.

........


Är det rätt sätt?

Omoget av mig.

Midsommar

Trevlig midsommar, jag har då fått en fin midsommar-present, tack så mycket gud, nu kan jag inte bada på hela min två veckors långa semester.

Hoppa på karusellen igen.

Vi får la se. Jag är så sjukt trött nu bara.

Nja alltså.

Det kommer i vågor det här med skrivlust. Just nu är jag trött, känner mig utbränd (fast det lär jag ju inte vara, inte på riktigt), jag tänker att om två veckor har jag semester, jag försöker att inte tänka på att min semester är ungefär två veckor lång också.

Grappe snarkade högt hela natten och jag har jobbat heldag idag, så det kanske bidrar.

Mår inte så jättebra.

Blir nog inget jobb idag, har inte sovit på hela natten och mår inget vidare som rubriken säger (och rubriken ljuger inte, oftast). Hade det varit tvätten hade jag dragit dit ändå, men känns inte så sjysst att jobba hemtjänst och vara sjuk (på tvätten stod jag på den smutsiga avdelningen och hade munnskydd, så det spelade liksom ingen roll).

Förkyld eller döende?

Hej, jag mår inget vidare, tror att det är en såkallad förkylning som är på gång. Glöm allt jag skrivit om att jag är sjuk eller att jag har opererats eller allt, det här är det värsta jag gått igenom i år, var det såhär att bli förkyld (I'm a spoiled kid, men det får jag ju höra ofta haha)? Jag ska försöka ta mig igenom morgondagen också i alla fall, hoppas att jag slipper mer jobb på eftermiddagen, och så soooova.

Det var dumt av mig att springa i måndags, jag vet, men jag hade fanimej betalat 180 kronor för skiten, då ska man vara med på det också!

Blä, jag ska färga håret nu, sen ska jag bada, skrubba och packa in... mmmm!

Någon som har lite äggkartonger att erbjuda?

Grappe+vent+klockan mitt i natten+trött Janie=Skrikande Grappe och irriterad trött Janie.

Jag säger åt honom, han håller volymen nere ett litet tag, efter sisådär en-två minuter blir han exalterad över någonting och låter dubbelt så högt, sen är han tillbaka på samma nivå där han började igen. Hopplöst.

Möte. Usch!

Alltså, det är det här med att inte veta som jag inte gillar i det här också. Jag är inte rädd för att gå på mötet egentligen, jag har träffat i princip alla förut, jag tycker om de flesta, MEN jag vet inte vad som kommer att tas upp och vad de fokuserar på DET är jobbigt.

Men det kommer gå fint, och jag har fint rött hår.

Livet i lägenhet.

Grannen över har nog barnbarnen på besök, för det springs omkring med hårda stamp däruppe just nu... möjligvis att de bankar på väggarna också eftersom några (förmodligen från porten bredvid) firar in påsken med hög musik och karaoke. Det låter illa, tur att jag inte jobbar dag imorgon.

Första chocken har lagt sig.

Det var ju inte som om jag inte redan misstänkt detta.

Men jag läser på om värre saker som komma kan, men som sagt, inget är säkert förrän på tisdag... varför? När vi var där förra veckan fick vi vänta fyra timmar på kanske 15-20 min vård, och då var det mesta fysiskt, ingen direkt fråga om man mådde psykiskt dåligt. Sedan får jag vänta en hel vecka till det konstateras vilken av alla komplikationer jag blev drabbad av, om mer vård kommer eller om jag är helt normal och bara får gå vidare.

JAG HATAR ATT VÄNTA(som om ni inte redan visste)! Hela livet ska det bara väntas och väntas.

Många känslor.

Ibland tänker jag att jag skulle ha en lösenordsskyddad blogg där jag kunde skrika ut känslor och åsikter.... men orka.

Idag har vi suttit på akuten i fyra timmar, det var inget bra alls, tyvärr. Återbesök på måndag. Men bättre att veta nu än att hoppas och bli besviken.

Det är nog ingen fara.

Alltså,

det är inte er det är fel på, det är mig. Jag är så less på allt.

Ligger under täcket.

Börjar jobba om en och en halv timme. Det skulle kännts mycket mer okej om det varit ljummet och nästan ljust ute, om jag kunde cykla ner i shorts och en tunn långärmad... men man måste pälsa på sig och det är mörkt som natten, öh juste, det är natt, jag vill sova nu.

Tidigare inlägg
RSS 2.0