Haha, myndigheter igen.
Hade visst fått ett brev att jag inte får något bostadstillägg, blev helt stum och tänkte "shit". Grappe hade också fått ett brev så öppnade det på en gång, där stod det att han fick... öööh, JAG har inte ens sökt, jag skickade bara in kompletterande uppgifter som sambo, undrar om de räknade in mina uppgifter i hans "utredning" eller om de gick på mina som en egen ansökan helt, haha, idioter.
När jag har tid och råd.
DÅ ska jag lära mig sy, fina kreationer, klänningar, cosplaydräkter, kuddar, kanske en jacka, vem vet? Ibland tittar jag på saker som folk gjort själva och tänker, "gud vad duktiga dom är, sådär vill jag också kunna göra", men det blir bara aldrig av att jag sitter ner och gör.
Alltså, jag vet inte om jag borde, men har inte riktigt kunnat släppa det så.
Häromdagen när jag jobbade så ringde det en snubbe, han hade dålig täckning och jag anade oråd redan i början av samtalet.
Jag kan lova att matsäkerheten på city är väldigt hög och jag är ganska säker på att den här snubben var lite usa-inspirerad. Jag slutar aldrig förvånas över människors girighet.
J: Max uppsala city, det är Janie.
----------
O: HALLÅ?!
J: Hej, du har kommit till Max uppsala city.
O: Hej MAX, det är *kommer inte ihåg, skulle inte skriva även om jag gjorde det, men han presenterade sig med titel, herregud*, det är såhär att vi var in och åt hos er igår och min dotter åt ett slim-mål och nu är hon JÄTTEdålig.
J (eftersom det var dålig täckning): Ursäkta, vad åt ni sa ni (för att vara HELT säker)?
O: Ett DELIFRESH SLIM-mål.
J: Men vi har slutat med det sedan nyår, så jag tror inte riktigt det.
O: *Blahablaha* (ett ord jag aldrig hört förut).
J: *Blahablaha*?
O: JA, *Blahablaha*, det står så på förpackningen här, är det något du känner igen?
J: Nej, har aldrig hört förut. Men alltså, såhär är saken, vi HAR inget slim-mål längre.
O: Men min dotter är jättemagsjuk och ligger på ackis, vad ska vi göra åt det då?
J(uppgiven): Ja, alltså du ringer och säger att du ätit mat här igår som vi inte haft på vår meny i nästan tre veckor, vad ska vi göra åt det?
O: NEHE OKEJ, tack och hej då!
J: Ja hejdå.
Jag kan lova att matsäkerheten på city är väldigt hög och jag är ganska säker på att den här snubben var lite usa-inspirerad. Jag slutar aldrig förvånas över människors girighet.
Medicin.
Jag har faktsikt aldrig varit så mycket för medicin, så länge jag kan komma ihåg har jag hellre haft lite huvudvärk istället för att ta en värktablett. Sedan förstår jag värre tillstånd, klart jag välkomnade lite knark efter operation. Frågan är dock om man bör härda istället i vissa fall, ex att riskera få en svår hudsjukdom av ibuprofen, då har jag hellre ont! Eller att man blir självmordsbenägen av antidepp, det värsta är att läkemedelsföretagen känner till detta, men de gör inget åt, de betalar höga priser för att deras knark ska gå igenom testerna istället för att ändra formula. Har ni någon gång läst om bieffekter på bipackssedeln innan ni använder en medicin? Jag brukar göra det.... oftast är det ganska otrevliga saker på dem.
Och så har vi apoteket som bara säljer "hårt testade produkter" som alli exempelvis (och ibuprofen såklart), pfft.
Och så har vi apoteket som bara säljer "hårt testade produkter" som alli exempelvis (och ibuprofen såklart), pfft.
Bevisen finns överallt och jag har läst många skrämmande artiklar på sistone, men här är det senaste jag kommit över som fick mig att skriva just detta inlägg.
(Och om man läser introtexten där så ser vi något som kommer mer och mer, vi borde välkomna östkulturens läkemedelskonst, de har varit bra på sånt där i flera tusen år, medans vi i västvärlden avfärdar det som häxkonst och framställer medicin syntetiskt, vad är "häxkonst" egentligen? Naturligt uppvuxna örter eller tabletter ihopkokade på ett lab?)
Min dag i korthet.
Idag har varit en halvproduktiv dag, men vet inte riktigt vart den tog vägen. Var ute på en kortrunda löpning. Var på möte och diskuterade livet och framtidsdrömmar. Ringde mormor. Åt mat. Rastade katt och sambo. Surfat lite emellanåt. Tittat på mitt fina skrivbordsunderlägg.
Imorgon blir det "back to work".
Imorgon blir det "back to work".
Och så anmälde jag mig till en kurs i näringslära....
när jag ändå var igång, kul! Något att se fram emot!
ÄNTLIGEN
Efter nästan en hel månad känns det skönt att ha ordnat sig en dator! Som en liten belöning för att vi både besiktade bilen och bokade tid på verkstad för att ordna det underkända på en gång (taskiga bromsar tydligen, har jag då inte märkt av, men säger dom så). Grappe köpte en ny skärm, så nu har han dubbla, en hel mediahörna därborta nu.
<3
Börjar bli lite tråkigt utan bilder, men jag har faktiskt fortfarande ingen decent dator. Låg och fantiserade igår om alla lopp jag skulle springa och om mina planer för sommaren, upplevde den där känslan när man blir kär i tanken, det var fint. Tänkte att jag skulle springa vårruset, men det är två dagar innan stockholm marathon, så jag vet inte, kanske.
Idag ska jag jobba som igår. Igår blev jag kallad "jävla fitta", jag blev så arg! Vilka människor beter sig så egentligen? Snubben stod sist i kön, och vi var två som jobbade, då jag inte ville svinna extra mat så sänkte jag inte pommes förrän jag försäkrat mig om han ville ha det, jag sa att det skulle dröja och sen blev han förbannad för han väntat tre min extra, skitskalle. Tjejerna som kom in samtidigt som han blev hotfull och kallade mig fula saker var hur gulliga som helst dock, tack till er! Och han som köpte mat till den hemlösa(?) damen (svårt att veta, hon såg väldigt väderbiten ut, men jag vet inte) var också rätt fantastisk, det jämnade ut sig. Jag skrev rapport på den där elaka jäveln också och jag tänker INTE servera honom nästa gång han kommer, då får någon annan göra det.
Svacka.
Är lite förvirrad i livet nu, vet inte riktigt vad jag vill, så det ska jag döva med att åka på restaurangöppning och jobba 80timmarsveckor ett litet tag. Nej då, restaurangöppningen är för erfarenhet och pengar(om jag får åka för min chef då, hon sa kanske), ett samtal på torsdag kan ändra mitt liv till det bättre dock.
Lugn
Efter julen stack Grappe till Gävle, jag jobbade 26-27 sedan var jag ledig 28-30, utan dator trodde jag att jag skulle dö, så första dagen åkte jag hem till mamma och pappa föra att hämta brorsans dator som jag skulle få låna. Problemet var att den var lösenordsskyddad och han kom inte ihåg lösenordet. Jag fick lite smått panik och rakade av mig håret, men sedan gillade jag läget, tog en promenad, gick i affärer, tränade, mediterade, städade, allt sånt som jag inte gör "bara sådär" i vanliga fall, köpte böcker och tidningar och läste massor. Det var skönt, jag spenderade mycket tid med mig själv, jag saknar mig själv rätt ofta eftersom jag är en introvert person (har en sambo som ständigt kräver uppmärksamhet och jobbar inom servicebranschen) jag behöver egentligen ganska mycket egentid, vi hade det mysigt jag och jag.
