Fredag!
Så två pass har varit inplanerade sedan senaste inlägget.
Igår sprang jag ett lugnt återhämtningspass på precis 60 min och ungefär 11k, jag hade ingen musik i öronen och fokuserade på andning samt att njuta av det fantastiska vårvädret som var igår.
Idag är det fredag, och fredagar är min "egentids-dag", när de flesta jag känner (förutom ett par av mina kollegor som går efter samma schema som jag) jobbar är jag ledig och kan ta en dags nedvarvning. Antingen för att peppa inför helgjobb, som denna fredag eller för att spendera en helg med mina nära och kära, som fredagar inför ledig helg.
Dagens pass blev, iom ledig dag, långpass 45km löpning, först söderut längs sörmlandsleden sedan upp igen. Det är det första långpasset jag springer sedan.... ... ... ... sedan Kullamannen i oktober tror jag, jag kan inte komma ihåg att jag sprungit något pass över 25k sedan dess, jösses! Vilket som, det kändes bra, jag är mör nu.
Första bilden: Så peppad jag var innan, ungefär inte alls
"undrar om jag kan skriva något med alla dessa fruktstänger"
Bild två: Belöningen, jag blir så överväldigad av den där platsen varenda gång jag är där.
Dag 2- "tusingar"
Jag AVSKYR intervaller, långa, intensiva intervaller suger musten ur mig och tanken på hur jobbigt det är ger mig ångest.
Detta fick min stackars sambo ta smällen för imorse.
Förlåt. Igen.
8:30 hade jag ändå snört på löpskorna och kom iväg. Väl i spåret gick det bra, jag höll tempo genom alla intervaller. Passet var 10×1000m med 500m joggvila mellan varje intervall, totalt 16,5km med uppvärmning och nedvarvning inräknat, ca 75 min.
Mitt i en högintensiv intervall fick jag ett välkommet samtal också, om än otimeat då jag flåsade som en galning, haha!
Allt som allt, bra morgon, bra pass, solsken!
Ha en fin dag du som läser detta 😊
Mvh på pendeln till jobbet
Projekt "transformation->progression" är igång
Pass 1, 75 min skogslunk, 14km. "Lugn distans".
Kändes bra, kunde däremot inte hålla mig att spurta sista kilometern och avslutade med en puls på 190.
Solsken och mani i blicken (när frontkameran oväntat startar och en ska ta naturbilder)
Välkommen vår!
Det känns att det har varit en lång, hård vinter. Mörkret tär på mig, kylan isolerar mig.
På något sätt känns det ändå som att våren är på gång nu och med den nytt hopp. Hopp om att sluta oroa mig, att sluta tänka på livets flyktighet och att sluta vara rädd för att den dröm jag idag lever i ska ta slut.
Idag har jag lagt träningsschema för fyra veckor, jag har också lovat mig själv en clean eating-period under tiden, inget mer kvällsgotte, mysvin eller falla för glassug slöa dagar. Om två månader och en dag står jag på startlinjen för årets första lopp som betyder något, då ska jag vara taggad och så redo jag kan.
Nu väntar bara den svåra delen, att faktiskt följa denna planering och inte falla för frestelsen att äta varma mackor till middag, men jag har gjort detta förr, det kommer gå fint.
Ups and downs
Sköna söndag
