Ångest hej.
Ja, det är höst, förmodligen har det någonting med denna grå känsla att göra, men ändå känns det inte som en vanlig höstdepression. I år har jag hållit mig igång, jag cyklar väldigt mycket på jobbet, alltså rör på mig plus att jag äter mycket för jag behöver energin, dessutom sover jag ungefär som man bör (kanske inte åtta timmar i sträck, men minst åtta timmar per dygn, då jag försöker sova middag om jag haft en jobbig natt).
Mycket av ångesten beror nog på det "andra" jobbet, max. Kanske för att jag inte hunnit vara där så mycket att jag känner mig säker där, men jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är ändå, någonting känns fel... nu ska jag i alla fall jobba där varje natt i helgen och kanske planera in några pass nästa vecka också så får jag se. Kanske var det inte för mig bara... kanske ska jag sluta där och helhjärtat jobba på hemtjänsten... men jag vet inte, inte än, jag intalar mig att det är för tidigt att säga, dels för jag är jävligt envis, dels för jag inte vill göra min vän (som är kökschef där och fixade att jag slapp intervju och fick börja jobba på en gång) besviken.
Mycket av ångesten beror nog på det "andra" jobbet, max. Kanske för att jag inte hunnit vara där så mycket att jag känner mig säker där, men jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är ändå, någonting känns fel... nu ska jag i alla fall jobba där varje natt i helgen och kanske planera in några pass nästa vecka också så får jag se. Kanske var det inte för mig bara... kanske ska jag sluta där och helhjärtat jobba på hemtjänsten... men jag vet inte, inte än, jag intalar mig att det är för tidigt att säga, dels för jag är jävligt envis, dels för jag inte vill göra min vän (som är kökschef där och fixade att jag slapp intervju och fick börja jobba på en gång) besviken.
Kommentarer
Trackback
