Man blir ju förvånad!

Ja tänk! För det första fick jag prata med en manlig handläggare idag, och för det andra så verkade han faktiskt intresserad av hur jag lagt upp min framtid. Han frågade vad jag faktiskt VILLE jobba med snarare än vad jag kunde. Det kändes skönt, sen pratade han om att jag skulle läsa på mitt LABC ordentligt, söka upp på nätet hur jag skulle kunna förbereda mig för studierna så jag har lite grundkunskaper och är förberedd.

Det kändes fint, det kändes hoppfullt, jag tror jag gillar arbetsförmedlingen lite mer nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0