13/12

Den här helgen har jag tänkt mycket på människors dumhet. Varför man berättar saker man inte vill att andra ska veta, varför man säger sig vara trovärdig och sen raderar alla bevis på att man är det, varför man är så tjurskallig och rädd för att släppa andra inpå.

Jag skrev ett brev Camilla, jag tror det gick fram. Jag hoppas det gick fram, annars går det åt helvete. Det känns inte helt bra än, man kan inte riktigt säga "det är bra nu" och sen är det så, egentligen har jag fler frågor i mitt huvud, men det är nog frågor som inte har några svar, eller svar jag ändå inte kommer få så jag struntar i det. Förhoppningsvis kan jag fortsätta rivningen av muren nu och sluta bygga på. Det måste finnas någon jag kan ramla på, jag hoppas han står pall. Den här gången gör vi tillsammans och inte var och en för sig i samma rum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0